Frågor och svar om UVAS

Här har vi samlat en del vanliga frågor kring UVAS. Om ni har ytterligare frågor så är ni varmt välkomna att kontakta oss.
• Varför är de senaste siffrorna från 2014 och inte senare år? 
Svar: UVAS-statistiken levereras normalt med en fördröjning på drygt ett år. Fördröjningen beror på att gränsregional statistik (det vill säga arbetspendling) för Norge och Danmark ingår i modellen och den tar lång tid att sammanställa. UVAS-data för 2015 publiceras enligt planen sommaren 2017.
 
• Varför har ni nu en grupp 25–29 som inte fanns tidigare? 
Svar: Den höga etableringsåldern gör att även gruppen 25-29 år är intressant att följa. Ett mått på etableringsålder är att tre av fyra i en åldersgrupp ska ha ett jobb. År 2012, till exempel, var det först vid 29 års ålder som denna gräns nåddes. 
 
• Varför mäter Temagruppen UVAS när till exempel SCB också gör det? 
Svar: Det finns väsentliga skillnader mellan mätmetoderna. Temagruppen är den enda aktören som presenterar UVAS-data på olika geografiska nivåer: förutom riket även län, kommuner, för storstäderna stadsdelar samt urbana utvecklingsområden. Det möjliggör en nyanserad analys och geografiskt nedbrytbara data är också mycket efterfrågade av olika aktörer. Temagruppens UVAS-mått bygger på hela befolkningen och inte ett urval vilket gör att vi undviker problemen med bortfall som enkätundersökningar har. 
 
• Varför finns det flera begrepp som UVAS och NEET? Vilket ska gälla? 
Svar: SCBs NEET-mått baseras på Arbetskraftsundersökningen (AKU) som är en urvalsundersökning. SCBs mått uppdateras kvartalsvis men är till skillnad från Temagruppens mått inte geografiskt nedbrytbart. Temagruppens mått bygger på registerdata, och SCBs mått bygger på enkätdata. Båda måtten behövs.
 
• Ingår särskolelever i UVAS? 
Svar: Det finns inget register över särskoleelever. Men eftersom individer som går i grundsärskola och gymnasiesärskola studerar ska de inte ingå i UVAS-gruppen. UVAS-modellen innehåller därför en proxy för särskoleelever: individer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång eller individer för vilka förlängt barnbidrag betalats ut antas studera vid särskola. 
 
• Ingår gränspendlare i UVAS? 
Svar: Ett antal unga individer gränspendlar varje år till Norge och Danmark för att arbeta men är skrivna i Sverige. I UVAS-modellen gäller samma krav gäller för gränspendlare som för övriga. En individ får alltså under ett kalenderår inte haft inkomster överstigande ett prisbasbelopp (44 400 SEK 2014) för att definieras som UVAS. 
 
• Ingår föräldralediga i UVAS-modellen? 
Svar: Bara de som har föräldrapenning på garanti- och basbeloppsnivå definieras som UVAS. De som har föräldrapenning på SGI-nivå (sjukpenninggrundande inkomst) räknas inte som UVAS eftersom de antas ha en anställning. 
 
• Vad är ”okänd aktivitet”? 
Svar: Gruppen ”okänd aktivitet” är heterogen och omfattar både hemmasittare, individer på långa utlandsresor, individer som är skrivna i Sverige men som inte längre bor i landet etc.