Skräddarsydda jobb gav Max utdelning

Unga vill som alla andra vara självförsörjande. Politiker, tjänstemän och som arbetar direkt med unga betonar hur viktigt det är att ge unga det stöd som krävs för att få ett jobb.

Lidija Kolouh presenterar rapporten Orka jobba, om unga med olika funktionsnedsättningar för fullsatt sal hos social venture network.

Fördomar största hindret för unga med funktionsnedsättning

Unga med funktionsnedsättning har extra svårt att komma in i arbetslivet. Max hamburgerrestauranger satsar medvetet på att anställa unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (till exempel ADHD, ADD, Aspbergers syndrom). Erfarenheterna av att anställa unga med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har varit goda, utmaningen har istället varit den övriga personalen.

– Diskriminering och fördomar är det största hindret för unga med olika funktionsnedsättningar att få en anställning, säger Pär Larshans, personal- och hållbarhetschef på Max. Pär berättar att satsningen på unga har visat sig vara både hållbar och lönsam för Max restaurangerna.

– Arbetet vilar på tre ben - bra matchning, bra introduktion för de unga och utbildning av chefer och övrig personal.

Skräddarsyr för individen

Tillsammans med Samhall har Max utvecklat ett projekt för att utbilda chefer och anställda inom företaget. Pär understryker att den största utmaningen är arbetet med fördomar och negativa attityder bland chefer och anställda. En framgångsfaktor har varit att skräddarsy arbetsschemat utifrån varje individs styrkor och svagheter.

– Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en enorm resurs – det handlar om att matcha rätt! Max har inspirerat andra företag, bland dem Swedavia som äger, driver och utvecklar elva flygplatser i Sverige. Swedavia som också påbörjat ett samarbete med Samhall. Och det finns fler exempel från privat sektor. Misa-gruppen som i 15 år arbetat utifrån affärsidén att personer med funktionsnedsättningar mycket väl kan delta i arbetslivet om de får rätt stöd och bra matchning. ICA-koncernen har ett omfattande arbete med personer med funktionsnedsättningar. Trots dessa goda exempel behöver både privat och offentlig sektor engagera sig mer i ungas etablering, särskilt för de unga som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Temagruppen Unga i arbetslivet har i rapporten ”Orka jobba” följt upp projekt med finansiering från Europeiska socialfonden som riktar sig till unga som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Rapporten konstaterar att mycket tid går åt till attitydförändrande arbete gentemot arbetsgivare och att aktivt söka upp arbetsgivare där de unga vill arbeta.

Rätt arbetsgivare

- Att hitta rätt arbetsgivare till varje individ är det viktigaste och mest resurskrävande i arbetet, säger Lars Rickardt som har mångårig erfarenhet av att arbeta med unga som behöver extra stöd för att komma ut i arbetslivet. Han arbetar idag i ESF-projektet Transit som drivs av stiftelsen Activa i Örebro.

– I arbetet med att skapa goda kontakter med arbetsgivare fokuserar vi på två saker: dels att finnas på platser där arbetsgivare möts, dels att kontakta företag som vi tror skulle passa bra för en av våra deltagare. Vi söker jobb som ”inte finns”. Vi har sett att när våra unga medarbetare får göra det de är bra på så frigörs tid för andra att göra det de är bra på, säger Lars. Lars Rickardt är en av många som understryker att arbetsgivare inom den privata och ideella sektorn och mindre företag är lättare att få intresserade jämfört med den offentliga sektorn eller större företag.

– Orsakerna till detta kan vara många, i den offentliga sektorn ska beslut förankras åt alla håll och sen är det ständiga speciallösningar för befintlig personal. I ett mindre privat företag säger chefen ja eller nej, säger Lars.

Viktigt med uppföljning

Lennart Asp är projektledare för ESF-projektet Jobb i sikte i Örebro som på ett framgångsrikt sätt slussar unga från gymnasiesärskolan in i arbetslivet. Inom projektet har man utvecklat goda kontakter med arbetsgivare i regionen. Lennart Asp lyfter en aspekt som han ser som en framgångsfaktor i arbetet:

– Vi följer upp våra deltagare långsiktigt, vi släpper inte taget då de får en anställning. Många glömmer att för våra unga deltagare är det en utmaning att behålla ett jobb. Vi finns som stöd och kan snabbt reda ut missförstånd som kan uppstå under en praktik eller provanställning, säger Lennart.

Dags att agera

Vi vill och vi vet tillräckligt - det som saknas är handling. Det krävs fler företag som anställer unga med funktionsnedsättningar, och som Lars Rickardt säger:

– En företagare som själv berättar om de positiva aspekterna med att anställa unga med funktionsnedsättningar har mer förtroende hos företagare än andra. Alla är bra på något – det handlar om att matcha rätt. Att få möjlighet att bidra och kunna försörja sig vinner alla på - och det kan till och med bli roligare att gå till jobbet. Kommuner, landsting och statliga myndigheter har investerat i tillgängliga lokaler och trösklarna har sänkts på många håll för unga med funktionsnedsättningar, men det räcker inte. Nu är det dags att arbeta på bred front med personalens och chefers attityder inom både privat och offentlig sektor.